Sävsjö kommunvapen

Vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden

Det finns i princip tre olika typer av vattentäkter. Den vanligaste är grundvattentäkt, där vatten tas från en borrad eller grävd brunn. De största är ytvattentäkter, där vatten tas från sjö eller å. Det finns även en kombination av dessa, som innebär att vatten från en sjö eller å infiltreras genom till exempel en grusås och sedan tas ut som grundvatten.

Av miljöbalken framgår: "Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som vattenskyddsområde till skydd för grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt." Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Fortfarande har cirka 40 procent av landets 2100 vattentäkter ännu inte fastställda skyddsområden och det finns även många vattenskyddsområden med gamla skyddsföreskrifter. Därför pågår i många kommuner en process för att ta fram vattenskyddsområden.

Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens hela tillrinningsområde. Om inte hela tillrinningsområdet till vattentäkten avses utgöra vattenskyddsområde, bör avgränsningen av vattenskyddsområdet utgå från vattentäktens tillrinningsområde. För de flesta täkterna finns ett inre och yttre skyddsområde.

Kartan nedan visar aktuella vattenskyddsområden. Panorera och zooma med musen. Klicka på ett vattenskyddsområde för mer information. i informationsrutan kan man klicka sig vidare för att öppna aktuella föreskrifter.

Brunnsområde

Brunnsområdet utgörs av området närmast brunnen. Inom brunnsområdet får endast vattentäktsverksamhet bedrivas och området bör vara inhägnat.

Inre skyddsområde

Inre skyddsområde utgörs av den del av vattenskyddsområdet inom vilket vattnet har en uppehållstid om 60-100 dygn elelr ligger på ett avstånd om minst 100 meter från brunnen.

Yttre skyddsområde

Yttre skyddsområde utgör hela tillrinningsområdet eller det område inom vilket vattnet har en uppehållstid på minst ett år. Vid avgränsning av vattenskyddsområde för yt- eller grundvattentäkter bör beaktas sådan påverkan som kan ske från omgivande mark- och vattenområden.

Föreskrifter

Föreskrifter för vattenskyddsområde ska anpassas efter lokal förhållanden och skyddsbehov ska utformas på ett sådant sätt att de säkerställer ett tillräckligt skydd på både kort och  lång sikt, det vill säga i ett flergenerationsperspektiv. Föreskrifter för vattenskyddsområde kan behöva utformas så att de medför långtgående inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter. Inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter bör vid behov omfatta både pågående verksamhet och tillkommande verksamhet.

Förbjudna verksamheter

Förbjudna verksamheter får ej förekomma inom vattenskyddsområdet. Detta gäller till exempel sådana verksamheter som kan ge upphov till irreversibla skador eller skador som kan medföra långtgående konsekvenser på vattnets kvalitet och kvantitet, antingen på grund av enskilda utsläpp eller på grund av den sammanlagda effekten av många små utsläpp. Flertalet av föreskrifterna innehåller dessutom förbud och inskränkningar mot bland annat följande verksamheter och åtgärder inom vattenskyddsområdet:

  • Hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier.
  • Spridning av gödsel och spridning av bekämpningsmedel.
  • Infiltration av hushållsspillvatten och kommunalt dagvatten.
  • Industriell verksamhet.
  • Transport av farligt gods.
  • Anläggande av vägar, bebyggelse eller grävning.
  • Täktverksamhet.
  • Anläggande av anläggningar för utvinning av värmeenergi.
  • Mot rätten att färdas med båt, iskörning, att bada, fiska eller liknande aktiviteter.

Brukbar jord

Brukbar jord kan finnas inom vattenskyddsormåde. Ett vattenskyddsområde behöver inte innebära att marken blir omöjlig att bruka. Först och främst måste man noga ta reda på områdets storlek och vilka restriktioner som gäller. Med denna information kan brukaren se över möjligheterna att odla. Ges tillstånd för vissa medel går det kanske att odla spannmål och vall utan större problem.

Möjligtvis blir det svårare med specialväxtodling som potatis, sockerbetor och grönsaker. Ges inga tillstånd krävs ytterligare anpassning av grödval och odlingsmetoder. Det kan även vara möjligt att börja med helt ny produktion som till exempel salixodling.

Inkomstbortfall

Inkomstbortfall på grund av uteblivna tillstånd att använda bekämpningsmedel ger inte automatiskt rätt till ersättning, men den drabbade kan begära ersättning. LRF arbetar med att få ersättningsfrågan prövad.

Senast uppdaterad: 2017-04-10